Anna Nilsson är ST-läkare i Reumatologi vid Reumatologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, men bedriver forskning vid Lunds Universitet tillsammans med docent Thomas Mandl, Reumatologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Malmö. Hon är doktorandanmäld sedan 2013 på ämnet ”Pulmonary manifestations in primary Sjögren’s syndrome” och har publicerat två arbeten om lungsjukdom vid primärt Sjögrens syndrom (pSS) och har skickat in ett tredje för publikation. Till det fjärde och sista arbetet ska patienter kallas till undersökning närmaste halvåret varefter resultat ska sammanställas. Härefter är alla i avhandlingen ingående arbeten klara. pSS är en reumatisk sjukdom som ger upphov till inflammation i kroppens exokrina körtlar, klassiskt resulterande i besvär med torr mun och torra ögon men även ett flertal inre organ kan vara engagerade i sjukdomen, däribland lungor och luftvägar. Mycket ofta klagar exempelvis pSS patienter över torrhosta, andfåddhet och astmatiska besvär. I två nu publicerade studier har vi kunnat se att kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) föreligger hos ca 40% av pSS patienter men även faktiskt hos 30% av aldrigrökande pSS patienter, talande för att sjukdomen i sig tycks bidra till KOL-utvecklingen hos dessa patienter (1). Vidare har vi visat att oscillationsteknik är ett effektivt hjälpmedel i KOL diagnostiken vid pSS (2). I ett tredje för publikation inskickat manuskript har vi på aldrigrökande pSS-patienter studerat inflammatoriska markörer från luftvägarna på dessa, så kallat inducrat sputum, där patienten får andas in saltvatten och sedan hosta upp slem som analyseras. I denna studie har vi kunnat visa att signalämnena BAFF, interleukin 6 och interleukin 8 är stegrade liksom en speciell typ av vita blodkroppar, lymfocyter, allt talande för att sjukdomen tycks kunna ge upphov till inflammation i luftvägarna och ge upphov till bland annat KOL. Vidare talar detta för att dessa signalämnen skulle kunna vara möjliga mål i behandlingen av pSS orsakad lungsjukdom (3). Slutligen ska vi nu i en longitudinell uppföljning av lungfunktion, bjuda in de tidigare undersökta pSS patienterna till en 5-årsuppföljning av lungfunktion för att studera lungfunktion och skiktröntgenförändringar över tid i denna patientgrupp.
Mixed airway and pulmonary parenchymal disease in patients with primary Sjögren’s Syndrome – a six-year follow-up Abstract Objective: To assess pulmonary function and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) development over time in patients with primary Sjögren’s Syndrome (pSS) and the association between pulmonary function, radiographic findings, respiratory symptoms and clinical features of pSS, taking cigarette consumption into account. Methods: Forty patients with pSS (mean age 66 yrs, range 42–81 yrs, 39 women), previously participating in a cross-sectional study on pulmonary involvement in pSS, were re-assessed by pulmonary function tests after a mean follow-up of six years. At follow-up, patients were also assessed by high-resolution computed tomography (HRCT) of the chest and for pSS disease activity, respiratory symptoms and cigarette consumption. Results: Patients with pSS showed significantly decreased percentages of predicted total lung capacity (TLC), residual volume (RV), RV/ TLC ratio and diffusing capacity of the lungs for carbon monoxide (DL,CO), and an increased percentage of predicted forced expiratory volume in 1 s/vital capacity (FEV1/VC) ratio from baseline to follow-up. The proportion of COPD amongst pSS patients did not change significantly from baseline to follow-up (38% vs. 40%). Radiographic signs of both bronchial involvement, represented by central bronchiectasis or bronchial wall thickening, as well as interstitial lung disease, represented by ground glass attenuation, a reticular pattern or traction bronchiectasis, were found in 39% of the patients, respectively. Conclusion: Both airway and pulmonary parenchymal disease were commonly found in pSS patients, with a co-existence of both an obstructive and a restrictive pulmonary function pattern, where the latter tended to deteriorate over time. HRCT showed both signs of bronchial involvement and pulmonary parenchymal findings. Airway and pulmonary involvement may be underdiagnosed in patients with pSS, why special attention to clinical assessment of pulmonary involvement in pSS patients is mandated. Referenser: 1. Nilsson AM, Diaz S, Theander E, Hesselstrand R, Ekberg O, Piitulainen E, Wollmer P, Mandl T. Chronic obstructive pulmonary disease is a common finding in never-smoking patients with primary Sjögren’s syndrome. J Rheumatol 2015; 42: 464-71. 2. Nilsson AM, Theander E, Hesselstrand R, Piitulainen E, Wollmer P, Mandl T. The forced oscillation technique is a sensitive method for detection of obstructive airway disease in patients with primary Sjögren’s syndrome. Scand J Rheumatol 2014; 43: 324-8. 3. Nilsson AM, Tufvesson E, Olsson P, Wollmer P, Mandl T. Increased B-cell activating factor, interleukin-6 and interleukin-8 in induced sputum from primary Sjögren’s syndrome patients.
6–års uppföljning av lungengagemang vid primärt Sjögrens syndrom Bakgrund I tidigare studier som gjorts av vår forskargrupp vid Reumatologiska kliniken SUS, Malmö har vi sett att engagemang av både luftvägar och lungvävnad verkar vara vanligt förekommande vid primärt Sjögrens syndrom. I våra tidigare studier har vi sett att kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), en sjukdom som drabbar små luftvägar, är vanligt hos patienter med primärt Sjögrens syndrom. KOL är framför allt vanligt bland rökare och leder till trånga luftrör med andfåddhet och hosta. Sjukdomen KOL är kopplad till ökad sjuklighet, dödlighet och nedsatt livskvalitet. KOL diagnosticeras med hjälp av lungfunktionsundersökning, så kallad spirometri. I våra tidigare studier visade sig KOL vara vanligt även hos patienter som aldrig rökt. Detta gör att man misstänker att Sjögrensjukdomen i sig verkar driva KOL-utveckling. Vi vet lite om orsaken till detta och hur utvecklingen ser ut över tid och ville i denna studie undersöka utvecklingen av lungfunktionen över tid. Vi ville också ta reda på om det fanns kopplingar mellan lungfunktion och olika sjukdomsyttringar av Sjögrens syndrom, luftvägssymptom eller fynd på skiktröntgen. Sådana kopplingar skulle man i så fall kunna ha nytta av för att värdera risk för lungengagemang och tidigt upptäcka lungengagemang hos Sjögrenpatienter och på sikt hjälpa dessa patienter bättre. Forskningsrapportering 2019 Under 2018 och 2019 pågick en 6-års uppföljning för att kartlägga utveckling av KOL jämfört med en undersökning från 2012. 40 patienter med Primärt Sjögrens syndrom tackade ja och till deltagande i den uppföljande studien vid Reumatologiska kliniken SUS, Malmö. Patienterna undersöktes med nya lungfunktionsundersökningar (spirometrier) och även uppföljande känsligare skiktröntgen av lungorna (HRCT) fram till våren 2019. Vid ett läkarbesök på Reumatologiska kliniken SUS Malmö bedömdes sjukdomsgraden vid primärt Sjögrens syndrom och blodprover kopplade till sjukdomen kontrollerades. Patienterna fyllde i frågeformulär med uppgifter om symptom från luftvägarna, så som hosta och andfåddhet, rökvanor och symptom som är vanliga vid primärt Sjögrens syndrom, så som torrhet, trötthet och värk. Informationen från alla undersökningarna sammanställdes under våren 2019. Ett första utkast till ett manuskript till en vetenskaplig artikel, som beskriver resultaten, tog form under våren 2019 och har vidare därefter bearbetats efter synpunkter från alla medförfattare. Sammanställningen av studien kommer förhoppningsvis att antas som en vetenskaplig artikel i en internationell reumatologisk tidskrift under 2020. Studien var även det sista delarbetet i min avhandling, inom lungengagemang vid primärt Sjögrens syndrom, under huvudhandledning av Thomas Mandl, docent vid Lunds Universitet. Resultaten från studien har under hösten 2019 publicerats i min doktorsavhandling, ”Pulmonary involvement in primary Sjögrens syndrom” och presenterats muntligt vid försvaret av avhandlingen i Aulan på Malmö Clinical Research Centre 191129. Resultat av sexårs uppföljningen av lungengagemang vid primärt Sjögrens syndrom KOL var fortsatt vanligt och sågs fortsatt hos kring 40 % av patienterna, och var vanligt även bland patienter som aldrig hade rökt. Oftast rörde det sig om en mild-måttlig svårhetsgrad av KOL. Gasutbytet, som är ett sätt att mäta lungornas funktion, försämrades däremot efter sex år. Orsaken till detta är inte klar, men flera faktorer kan bidra. Känslig skiktröntgen (HRCT) visade fortsatt att både inflammation i luftvägarna och olika förändringar i lungvävnaden var vanligt hos Sjögrenpatienterna. Symptom från luftvägarna (hosta och andfåddhet) var vanligt. Luftvägssymptomen och sjukdomsyttringarna av Sjögrens syndrom hade mycket svaga kopplingar till lungfunktionen och skiktröntgenresultaten. Att kopplingarna var få antyder att det är extra viktigt att Sjögrenpatienterna blir undersökta med lungfunktionstest och skiktröntgen för att upptäcka lungengagemang, för att på sikt kunna hjälpa patienterna bättre. I framtiden hoppas vi att resultaten ska kunna bidra till att patienter med primärt Sjögrens syndrom och med lungengagemang tidigare i sjukdomsförloppet kan få bättre behandling. . Vi är mycket tacksamma för deltagandet i studien, och över det stipendiet Stiftelsen Sjögrens syndrom utdelat och som gjort det möjligt att genomföra studien. Mvh, Anna Nilsson, Doktor vid Lunds Universitet och specialistläkare inom reumatologi vid Linköpings Universitetssjukhus
