Forskning i inflammatoriska signalämnen vid primärt Sjögrens syndrom.
Den 18/1 2017 ansökte specialistläkare Peter Olsson om forskningsbidrag för forskning i inflammatoriska signalämnen vid primärt Sjögrens syndrom. Peter Olsson är anställd som specialistläkare vid reumatologen på Skånes universitetssjukhus i Malmö, SUS.
Stiftelsen Sjögrens syndrom beviljade Peter Olsson forskningsanslag om 50.000 kr och nu har vi erhållit en rapport om slutsatsen i hans forskning. Vi tackar Peter Olsson för hans fina arbete. Vi tackar också alla donatorer och gåvogivare till Stiftelsen Sjögrens syndrom som gjort denna forskning möjlig.
Vi önskar Er en intressant läsning.
Bakgrund
Kunskapen om vilka miljöfaktorer som inverkar på utvecklingen av pSS är begränsad. Flera studier har dock visat en lägre prevalens av pågående rökare bland patienter med pSS jämfört med befolkningen i stort. En ganska uppenbar förklaring till detta kan vara det faktum att patienter med pSS är torra i munnen och luftvägar vilket ger irritation som i sin tur gjort att man slutat röka. Detta behöver dock inte vara hela sanningen. Tidigare studier har visat att det finns en lägre förekomst av autoantikroppar (så som SSA-antikroppar) och att frekvensen av positiv läppbiopsi är lägre bland rökande patienter. Även om de flesta sjukdomar påverkas negativt, eller till och med orsakas, av rökning finns det autoimmuna sjukdomar som där rökning verkar ha en lindrande effekt (ex. ulcerös kolit, Parkinsons sjukdom) sannolikt via påverkan på immunsystemet. Laboratoriestudier har också visat att nikotin och cigarettrök har en bred påverkan på immunförsvaret. I en tidigare studie analyserade vi rökvanor hos individer som senare kom att kom att diagnostiseras med pSS. Denna data hade samlats in via befolkningsstudierna Malmö Kost Cancer och Malmö förebyggande medicin och informationen var inhämtad i snitt 8,2 år innan individerna fick diagnosen pSS. Här fann vi att individer som senare kom att diagnosticeras med pSS i högre utsträckning hade slutat röka vi tillfället då man hämtade in data, jämfört med kontroller. Genom att uppgifterna om rökning var inhämtad långt innan diagnos är det osannolikt att eventuell torrhet påverkat att man slutat röka. Frågan är om rökning kan påverka utveckling av pSS genom t.ex. immunhämning.
Studieupplägg
Om rökning kan påverka att man får pSS diagnos är det rimligt att tänka att rökning skulle kunna påverka hur pSS uttrycker sig i t.ex. sjukdomsaktivitet, organskada eller inflammatoriska markörer. För att se om så var fallet inkluderades 51 patienter med pSS på reumatologmottagningen i Malmö i en studie där vi samlade in uppgifter om rökning, skattade sjukdomsaktivitet med en validerad skattningsskala och analyserade ett antal olika inflammatoriska signalmolekyler (cytokiner) i blodprover hos patienterna. Resultaten jämfördes med en kontrollgrupp bestående av 23 friska kontroller.
Resultat
Bland patienterna som inkluderades hade 27 aldrig rökt och 24 hade rökt regelbundet någon gång i livet. Endast 4 st var nuvarande rökare. När man jämförde pSS-patienter med kontroller fann vi att flera inflammatoriska cytokiner var förhöjda hos patienterna. Detta var väntad då man funnit liknande resultat i andra studier. Därefter jämfördes patienter som någon gång rökt regelbundet med patienter som aldrig rökt. I studien fann vi ingen skillnad vad gäller sjukdomsaktivitet eller inflammatoriska signalmolekyler mellan dessa grupper. Vi fann dock att patienter som någon gång rökt, i lägre frekvens hade en positiv läppkörtelbiopsi. Liknande resultat har publicerats tidigare. Vi kunde alltså inte visa att rökning påverkar sjukdomsaktiviteten vid pSS.
Slutsats
I denna studie kunde vi alltså inte finna några belägg för att rökning påverkade sjukdomsaktivitet eller allvarlighetsgrad av sjukdomen.
Studien har dock svagheter varför det inte går att utesluta att rökning påverkar sjukdomen. För det första kan vi inte uttala oss vilken effekt pågående rökning har på sjukdomen p.g.a. att antalet pågående rökare var få, endast fyra stycken. För det andra hade de flesta som slutat röka gjort detta många år innan själva studie, d.v.s. själva exponeringen låg långt bak i tiden. Vad gäller den lägre förekomsten av en positiv läppkörtelbiopsi bland de som tidigare rökt kan detta bero på en lokal effekt av röken i munhålan.
/Sjögrens Journal