Biologiska läkemedel i kampen mot reumatiska sjukdomar.
Den 1 november 2017 besökte vi överläkare och specialistläkare Rabi Dash på Capiokliniken i Malmö för att förhöra oss om behandling av RA med hjälp av biologiska läkemedel. Många som lider av Sjögrens syndrom har även RA. Vi undrade också om biologiska läkemedel kan användas eller kommer att användas mot dom som enbart lider av Sjögrens syndrom. För att få behandlas med biologiska läkemedel måste patienten ge sitt tillstånd och en hel del undersökningar och prover behöver tas för att se om biologiska läkemedel kan användas i varje specifikt fall.
Man undrar då, vad är biologiska läkemedel, hur verkar dom och finns det några biverkningar?
Överläkare Rabi Dash:
Dom flesta med reumatiska sjukdomar har fått utskrivet en varierande mängd mediciner som förhoppningsvis har dämpat deras symptom, dock med varierande biverkningar.
Ett ganska nytt alternativ till traditionella kemiska preparat och mediciner är biologiska läkemedel.
Biologiska läkemedel används idag främst vid ledgångsreumatism hos vuxna, men kan också användas vid barnreumatism, psoriasisartrit och ankyloserande spondylit.
Biologiska läkemedel är en ganska ny företeelse och så sent som 1998 godkändes det allra första biologiska läkemedlet i Sverige. Därefter har utvecklingen gått snabbt och det finns idag flera olika biologiska läkemedel/preparat på marknaden. Det gemensamma faktorn för dem är att behandlingen inriktas specifikt mot någon molekyl som är viktig i den inflammatoriska sjukdomsprocessen.
Hos friska människor behöver en inflammation inte vara något onormalt. Tvärtom är det oftast en normal försvarsreaktion i kroppen. Vad som händer är att det uppstår en försvarsreaktion när immunförsvaret aktiveras för att förstöra något som är skadligt för kroppen. I våra kroppar finns något som kallas för cytokiner. Deras funktion är överföra signaler till olika celler i immunförsvaret för att ”tala om eller aktivera dessa” just för att igångsätta en inflammationsprocess och läkeprocess när detta är nödvändigt.
Vid RA och andra reumatiska ledsjukdomar fungerar inte detta samspel mellan dom aktiva och dom dämpande cytokinerna och följden blir att den inflammatoriska reaktionen riktas mot den egna kroppens vävnad.
Vissa cytokiner är alltså ”igångsättande”, men vi har också cytokiner som är dämpande. Balansen och samarbetandet mellan dessa cytokiner är avgörande och blir balansen rubbad kan det uppstå en ohämmad inflammatorisk reaktion som riktar sig mot kroppens egen vävnad. Vid ledgångsreumatism och andra reumatiska sjukdomar är det just den balansen rubbad.
TNF-alfas (TNF) är en cytokin vars uppgift är att driva på inflammationen. De biologiska läkemedlens uppgift är att hindra/dämpa TNF från att verka. Läkemedlen är alltså en TNF blockerare.
Att gå in på dom biologiska läkemedels medicinernas uppbyggnad och konstruktion är knappast något som gemene man eller kvinna kan tillgodogöra sig, men man kan säga att biologiska läkemedels aktiva substans har biologiskt ursprung och att det har tillverkats ur levande celler eller vävnad.
Tillverkningen av biologiska läkemedel är mycket komplex och processen med processkontroller är en mycket viktig faktor för att kunna säkerställa slutproduktens kvalité.
Hos de allra flesta patienterna dämpar biologiska läkemedel inflammationen inom 1-3 månader. När inflammationen minskar, minskar också ledvärk och svullnader i lederna. Förstörelsen av lederna bromsas helt enkelt upp. När inflammationen minskar brukar dessutom patienterna känna sig friskare och piggare.
Behandling med biologiska läkemedel beslutas oftast när en patient prövat andra behandlingar som inte hjälpt eller gett biverkningar. Kända biverkningar kan uppstå, ex.vis såsom överkänslighetsreaktioner och infektionskänslighet.
Behandling med biologiska läkemedel möter normalt inget hinder för att även behandlas med annan behandling. Bilologiskt läkemedel är inte botande, men skapar oftast en mycket bättre vardag för patienten. Slutar man med behandlingen kommer oftast ledvärk och de besvär man hade innan. tillbaka.
Kan man behandla Sjögrens syndrom med biologiska läkemedel?
Vi ställde denna fråga till docent Thomas Mandl, verksam på Skånes universitets sjukhus i Malmö, styrelseledamot i Stiftelsen Sjögrens syndrom.
Han svarade så här:
”Avseende biologiska läkemedel för Sjögrens syndrom så har vi ett tiotal patienter i Malmö med primärt Sjögrens syndrom som behandlas med biologiska läkemedlet Mabthera på basen av att sjukdomen drabbat inre organ ex lungor, nerver, leder, lymfkörtlar och i enstaka fall svullna spottkörtlar som inte svarat på annan behandling.”
Thomas Mandl uppgav också att hos enbart Skånes universitetssjukhus i Malmö hade man (2016) runt 5000 läkarbesök och av dessa var c:a 3.000 sk. unika patienter.
Dom unika patienterna fördelade sig enligt följande:
830 st. kronisk ledgångsreumatism, 310 st. psoriasisartrit, 100 st. ankyloserande spondylit och 200 st. hade primärt Sjögrens syndrom.
Vi har cirka 250 primära Sjögrens syndrompatienter som regelbundet följes.
Hur många som har sekundärt Sjögrens syndrom har vi inga data på men förekomsten av sekundärt Sjögrens syndrom brukar anges vara 10-20% hos patienter med kronisk ledgångsreumatism, SLE och systemisk skleros.
Att man nu börjat behandla ett tiotal personer som har primärt Sjögrens syndrom med biologiskt läkemedel kan innebära vara ett stort hopp inför framtiden för en bättre och drägligare vardag inom snar framtid.
/artikel Prossimo